Tre veckor och tre lander senare

Så har vi varit på väg i två månader. Två månader av nedförsbackar, medvind, skratt och tjoande men aven langa uppforsbackar , daliga vagar, motvind, regn och trotthet. Allt i salig blandning precis som det ska vara, och visst ar det sa att sol aldrig ar battre an efter en tids regn, nedforsbacke ar aldrig battre an efter lite slit i uppforsbackar osv...
Just nu ar vi i Sibiu, Rumanien, och tar det lungt och vilar upp oss ett par dar. De senaste veckorna har varit helt fantastiska och handelserika. Vi lamnade Krakow och for soderut mot Slovakien dar harliga berg och dalar vantade. Slovakien var verkligen vackert, men vi gjorde inga langre stopp utan susade igenom landet pa en vecka. Fran Slovakien tog vi en snabbtur in i Ungern innan vi styrde mot den Ukrainska gransen. I Ukraina mottes vi av sol, tokig varme och vänliga manniskor. Vi blev dessutom hogtidligt välkomnade och lyckonskade av den trevliga och nyfikna tullpersonalen vid gransen. Det var spannande och kul att komma in i Ukraina eftersom landet ar ar ganska annorlunda mot de lander vi tidigare varit i. Vi tog oss som vanligt fram pa stora och sma vagar, bland lastbilar, koflockar, hastvagnar och brummande skrotbilar. Ibland var vagen rak och fin och ibland fick vi gissa oss till vad som var vag och vad som var betesmark... Fram kom vi i alla fall och efter nagra dagar rullade vi in i Rumanien, ett land som kanns betydligt rikare och som drar till sig betydligt fler turister an Ukraina. Nu har vi cyklat en vecka i Rumanien och upptasckt att det aven här är oerhort vackert och fullt av trevliga manniskor.

Under resans gang har vi ibland blivit varnade for hur farligt det kan vara i de lander vi ska besoka, men var erfarenhet ar att folk ar precis lika snalla och hjalpsamma overallt. Varje dag far vi hjalp av vänliga manniskor som visar oss vagen, ger oss vatten, hjalper oss att hitta den perfekta taltplatsen, eller sticker till oss en kall lask. Det ar ganska fantastiskt hur mycket vi kan prata med folk och forsta och gora oss forstadda trots att vi bara kan ett par ord pa Rumanska eller Ukrainska.

Vi mar fortfarande prima, sarskillt nu nar vi fatt vila benen ett par dagar, men imorn ska det bli harligt att satta sig pa cykeln igen. Vi ska fortsatta soderut over lite berg och sen mot Bukarest. Om nagra veckor nar vi kanske Svarta havet och kan ta oss ett valfortjant dopp! Men mycket kan handa innan dess...

Hoppas att ni alla har det bra!

Manga kramar A&M